Det periodiska systemet

Det periodiska systemet

Det periodiska systemet ät även kallad grundämnens ordning. Det är en inledning av grundämnen efter deras ökade atomnummer. Denna ordning visar periodiska trender såsom grundämnen med liknande egenskaper i samma kolumn.

 

Den första versionen av periodiska systemet uppställdes av Dmitij Mendelejev (1869). Han kom från Ryssland och var en rysk kemist och han var berömd för upphovsman i det periodiska systemet. Dmitij Mandeleyev var född 8 februari 1834 och avliden av lunginflammation 2 februari 1907.

Grupper

En grupp motsvarar en kolumn i en tabell över det periodiska systemet i vissa grupper så har grundämnena mycket lika egenskaper och de visar en tydlig  trend för egenskaperna inom gruppen.

Perioder

En period motsvarar en rad i det periodiska systemets tabell.

Block

Ett block är en slacks familj av angränsande grupper. Dessa olika områden får sina namn atomernas elektronskal. Det finns fyra olika blocks: s-, p- ,d- och f blocket.

Grupp 1

Väte och alkalimetallerna

Grundämnena i den första gruppen har atomer med en enda valenselektron. Dessa ämnen reagerar mycket lätt med andra ämnen och finns därför inte i ren form i naturen. Det är bara väte som kan hittas i små mängder i form av vätgas, h2.

Grupp 2

De alkaliska jordartsmetallerna 

Grundämnena i den här gruppen har atomer med två valenselektroner. Alla är metaller och reagerar lätt med andra ämnen och finns därför inte som grundämne i naturen. De reagerar inte lika lätt med vatten som alkalimetallerna, men alla reagerar häftigt med syror under vätgasutvecklingen.

Grupp 17

Halogenerna

Halogenerna har sju valenselektroner. De är icke-metaller. Grundämnena i denna grupp reagerar mycket lätt med andra ämnen och de förekommer inte därför ren form i naturen. Ofta ingår de i salter. Ordet halogen betyder också saltbildare.

Alla fria halogener har stickande lukt och angriper i gasform slemhinnorna mycket starka.

Grupp 18

Ädelgaserna

Ädelgaserna har fått sitt namn av sin stora tröghet att reagera, sin ”ädelhet”. Denna egenskap beror på att ädelgasernas atomer har ett fullt ytterskal, alltså två (helium) eller kan det vara åtta elektroner. Detta ger mycket stabil struktur, ädelgasstruktur, och därför reagerar ädelgaserna mycket ogärna med andra ämnen. De bildar inte några molekyler utan förekommer som ensamma atomer.

Materiens byggstenar

10  a)O 

b) CU 

c) F 

d) FD 

e) H 

f) C

11  a) H₂O 

b) CO2 

c) O2

13 a) 2 st kväveatomer 

b) Syre 

c) två väteatomer två kolatomer och tre syreatomer.

lab rapport

Syfte: Jag ska undersöka hur friktionen ändras när jag drar på olika underlag.

Hypotes: 1. Jag tror att det kommer att gå lättast när man drar datorväskan på golvet. 2. Sen kommer nog vanligt gräs för att det har inte så mycket motstånd mot väskan. 3. Det måste vara betong muren vid basket plan för att den har lite motstånd. 4. asfalt kommer den gå ganska söligt för att det har mycket motstånd. 5. Jag tror konstgräset kommer att bli tungas för att det har så mycket gräs och det är mycket motstånd. Jag tror att grusplan och konstgräs kommer vara lika tunga.

Material:

• Dynamometer 

• En bok i datorväska

• Underlag, asfalt, konstgräs, vanligt gräs, golv och betong muren vid basketplan och Grusplan 

Metod:

• Jag ska ta en datorväska och dra den på olika underlag med en dynamometer. 

• Jag fäster min dynamometer i min datorväska som har en liten bok i sig. 

• Sen drar jag min datorväska på de olika underlagen med hjälp av min dynamometer. och sen ser jag hur det går med hjälp av Newton (N).

Resultat: 

Asfalt: 3.3N

Vanligt gräs      4.7N

Betong muren vid basketplan 3,5

Grusplan 2,1

konstgräsplan 2,5

Skolgolvet  1,3

Resultatet: Jag drog min datorväska på alla olika föremål med min dynamometer och när jag drog de så blev det olika motstånd på föremålen. Som på vanligt gräs var det 4,7 N och det hade mest friktion. När man drar väskan så stoppar friktionen fart så att det inte går så fort. Friktionen ändras på olika föremål om det går fort så är det lite Newton och om det går fort är det mycket Newton. T ex grusplan har mycket grus och gruset hjälper väskan att dra sig fram för att alla grusbitar är som hjul som snurrar. 

Slutsats: Friktionen ändrade fart på datorväskan och de olika underlagen gjorde också så att det gick fort eller långsamt. 

Min hypotes stämde inte så bra jag hade rätt på min första gissning men alla andra hade jag fel på. När jag t ex gissade att grusplan hade mycket friktion så tänkte jag inte på att gruskorna hjälper till datorväskan att rulla fram.

No Krafter

1. Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara
   
   
   Bild 1 Jag ritade en människa som drar en pulka med hjälp av ett snöre. Kraftpilen går mot människans hand för att visa var kraften går. Angreppspunkten ligger där snöret är knuten i pulkan. F= force (kraft)

Bild 2 Jag ritade ett jordklot och visat att allt på jorden dras mot mitten.
Det kallas G= gravitationskraften. 

Bild 3 Jag ritade en kula som hänger i ett snöre. Tyngdkraften drar kulan neråt och snörets kraft håller kulan på plats. Jag visar på bilden att pilen neråt (G) är lika stor som pilen uppåt (S= snörets kraft). Om G är större än S skulle snöret inte hålla och kulan ramlar ner. 

Bild 4 Jag ritade en skylt som hänger i två snören. Tyngdkraften drar skylten neråt och båda snörena håller skylten på plats. Jag visar på bilden att pilen neråt är dubbelt så lång än ett snöre eftersom det är två snören som håller skylten på plats och därför fördelas kraften på två snören.

2. Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.
   
   Om en kula hänger i ett snöre drar tyngdkraften kulan neråt och snöret gör att kulan hänger kvar. Då blir tyngdkraften och snörets kraft motkrafter. Om tyngdkraften är lika stor som snörets kraft kommer kulan att hänga kvar. Om tyngdkraften är starkare än snörets kraft kommer snöret gå sönder och kulan ramlar ner av tyngdkraften.
   Om man har en bandyboll i handen drar tyngdkraften bollen neråt och muskelkraften håller bandybollen kvar i handen. Om man blir trött att hålla bollen i handen, muskelkraften blir mindre och man släpper taget om bandybollen ramlar bollen på marken eftersom tyngdkraften tar över.
   
   
3. Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan mäta dessa.
   Massa är vad olika föremål väger. Man väger lika mycket på jorden som på månen. Om jag väger 60kg på jorden så väger jag lika mycket på månen. Man mäter massan med hjälp av
   t ex en balansvåg.
   
   Tyngden är en kraft som är resultatet av hur gravitationskraften påverkar alla föremål. På jorden är jag tyngre än på månen eftersom gravitationskraften är 6 gånger större på jorden än på månen. Med hjälp av en dynamometer kan man mäta tyngd som mäts i Newton (N).
   1 N är ungefär = jordens dragningskraft på 100g vikt.
   
   
4. Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara.
   Om vi drar i en låda över ett underlag t ex golv känner vi motståndskraften som uppstår mellan golvet och lådan. Den kraften kallas friktion.
   När man åker slalom vill man ha så lite motstånd (friktion) som möjligt från luften. Därför använder man tajta kläder. I simning vill man också ha lite friktion från vattnet man vill som glida i vattnet så snabbt som möjligt. Därför använder man en hårmössa och tajta kläder.
   När jag spelar innebandy behöver jag hög friktion och snabbt kunna stanna. Därför har jag skor med gummi mönster på undersidan av skon. Det blir samma funktion som vinter bildäck med mönster och dubbar. Bilen stannar fortare med hjälp av sådana däck.
   
   
   
5. Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.
   
   Hävarm används som hjälpmedel för att hjälpa människor att spara egen kraft och underlätta tungt arbete. Exempel på en hävarm är skottkärra, en planka eller ett spett. Det är mycket lättare att lyfta eller flytta tunga saker med en hävarm/hävstång. Man kan inte lyfta ett tungt föremål, men om man använder hävarm så går det.
   Man sätter en slags hävarm under det tunga föremålet. Under hävarmen lägger man något hållbart t ex en sten nära det tunga föremålet (stenen blir själva vridningspunkten). Sedan är det bara att trycka ner hävarmen.

6. Förklara begreppet tyngdpunkt
   
   Tyngdpunkten är en punkt där hela föremålets massa är samlad. Om man håller ett föremål i jämnvikt t ex på ett finger ligger tyngdpunkten rakt ovanför det ställe som fingret är.
   Om jag vill hitta tyngdpunkten på en sopkvast håller jag ett finger på var sin sida av kvasteten. Den sida som borsten är på väger mer än den andra sidan av kvasten. Jag drar fingrarna mot varandra och det finger som är på skaftet rör sig mot mitten fort, men det andra fingret där borsten är rör sig inte från början. När det börjar hamna i jämnvikt rör sig båda fingrarna mot varandra. Där fingrarna möts är tyngdpunkten på sopborsten. Tyngdpunkten ligger inte i mitten på skaftet den ligger nära borsten.

7. Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara. 
   
   När man ska tillverka ett föremål som står stadigt ska man tänka på att stödytan ska vara stor och man måste veta var tyngdpunkten är. Om man jämför en pall som har 3 ben med en pall som har 4 ben så har den pallen med fyra ben större stödyta och står stadigare än den med 3 ben. Om pallarna är lika höga spelar inte tyngdpunkten någon roll.
   
   Om min mobil ligger ner på bordet har den en stödyta som är lika stor som hela mobilen och tyngdpunkten ligger lågt därför ligger min mobil stadigt på bordet. Om jag ställer den på högkant har stödytan blivit mycket mindre och tyngdpunkten är högre då står inte mobilen stadigt och kan falla lätt.
   Stor stödyta och låg tyngdpunkt ger bra stabilitet.