No Krafter

1. Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara
   
   
   Bild 1 Jag ritade en människa som drar en pulka med hjälp av ett snöre. Kraftpilen går mot människans hand för att visa var kraften går. Angreppspunkten ligger där snöret är knuten i pulkan. F= force (kraft)

Bild 2 Jag ritade ett jordklot och visat att allt på jorden dras mot mitten.
Det kallas G= gravitationskraften. 

Bild 3 Jag ritade en kula som hänger i ett snöre. Tyngdkraften drar kulan neråt och snörets kraft håller kulan på plats. Jag visar på bilden att pilen neråt (G) är lika stor som pilen uppåt (S= snörets kraft). Om G är större än S skulle snöret inte hålla och kulan ramlar ner. 

Bild 4 Jag ritade en skylt som hänger i två snören. Tyngdkraften drar skylten neråt och båda snörena håller skylten på plats. Jag visar på bilden att pilen neråt är dubbelt så lång än ett snöre eftersom det är två snören som håller skylten på plats och därför fördelas kraften på två snören.

2. Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.
   
   Om en kula hänger i ett snöre drar tyngdkraften kulan neråt och snöret gör att kulan hänger kvar. Då blir tyngdkraften och snörets kraft motkrafter. Om tyngdkraften är lika stor som snörets kraft kommer kulan att hänga kvar. Om tyngdkraften är starkare än snörets kraft kommer snöret gå sönder och kulan ramlar ner av tyngdkraften.
   Om man har en bandyboll i handen drar tyngdkraften bollen neråt och muskelkraften håller bandybollen kvar i handen. Om man blir trött att hålla bollen i handen, muskelkraften blir mindre och man släpper taget om bandybollen ramlar bollen på marken eftersom tyngdkraften tar över.
   
   
3. Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan mäta dessa.
   Massa är vad olika föremål väger. Man väger lika mycket på jorden som på månen. Om jag väger 60kg på jorden så väger jag lika mycket på månen. Man mäter massan med hjälp av
   t ex en balansvåg.
   
   Tyngden är en kraft som är resultatet av hur gravitationskraften påverkar alla föremål. På jorden är jag tyngre än på månen eftersom gravitationskraften är 6 gånger större på jorden än på månen. Med hjälp av en dynamometer kan man mäta tyngd som mäts i Newton (N).
   1 N är ungefär = jordens dragningskraft på 100g vikt.
   
   
4. Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara.
   Om vi drar i en låda över ett underlag t ex golv känner vi motståndskraften som uppstår mellan golvet och lådan. Den kraften kallas friktion.
   När man åker slalom vill man ha så lite motstånd (friktion) som möjligt från luften. Därför använder man tajta kläder. I simning vill man också ha lite friktion från vattnet man vill som glida i vattnet så snabbt som möjligt. Därför använder man en hårmössa och tajta kläder.
   När jag spelar innebandy behöver jag hög friktion och snabbt kunna stanna. Därför har jag skor med gummi mönster på undersidan av skon. Det blir samma funktion som vinter bildäck med mönster och dubbar. Bilen stannar fortare med hjälp av sådana däck.
   
   
   
5. Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.
   
   Hävarm används som hjälpmedel för att hjälpa människor att spara egen kraft och underlätta tungt arbete. Exempel på en hävarm är skottkärra, en planka eller ett spett. Det är mycket lättare att lyfta eller flytta tunga saker med en hävarm/hävstång. Man kan inte lyfta ett tungt föremål, men om man använder hävarm så går det.
   Man sätter en slags hävarm under det tunga föremålet. Under hävarmen lägger man något hållbart t ex en sten nära det tunga föremålet (stenen blir själva vridningspunkten). Sedan är det bara att trycka ner hävarmen.

6. Förklara begreppet tyngdpunkt
   
   Tyngdpunkten är en punkt där hela föremålets massa är samlad. Om man håller ett föremål i jämnvikt t ex på ett finger ligger tyngdpunkten rakt ovanför det ställe som fingret är.
   Om jag vill hitta tyngdpunkten på en sopkvast håller jag ett finger på var sin sida av kvasteten. Den sida som borsten är på väger mer än den andra sidan av kvasten. Jag drar fingrarna mot varandra och det finger som är på skaftet rör sig mot mitten fort, men det andra fingret där borsten är rör sig inte från början. När det börjar hamna i jämnvikt rör sig båda fingrarna mot varandra. Där fingrarna möts är tyngdpunkten på sopborsten. Tyngdpunkten ligger inte i mitten på skaftet den ligger nära borsten.

7. Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara. 
   
   När man ska tillverka ett föremål som står stadigt ska man tänka på att stödytan ska vara stor och man måste veta var tyngdpunkten är. Om man jämför en pall som har 3 ben med en pall som har 4 ben så har den pallen med fyra ben större stödyta och står stadigare än den med 3 ben. Om pallarna är lika höga spelar inte tyngdpunkten någon roll.
   
   Om min mobil ligger ner på bordet har den en stödyta som är lika stor som hela mobilen och tyngdpunkten ligger lågt därför ligger min mobil stadigt på bordet. Om jag ställer den på högkant har stödytan blivit mycket mindre och tyngdpunkten är högre då står inte mobilen stadigt och kan falla lätt.
   Stor stödyta och låg tyngdpunkt ger bra stabilitet.