Det periodiska systemet

Det periodiska systemet

Det periodiska systemet ät även kallad grundämnens ordning. Det är en inledning av grundämnen efter deras ökade atomnummer. Denna ordning visar periodiska trender såsom grundämnen med liknande egenskaper i samma kolumn.

 

Den första versionen av periodiska systemet uppställdes av Dmitij Mendelejev (1869). Han kom från Ryssland och var en rysk kemist och han var berömd för upphovsman i det periodiska systemet. Dmitij Mandeleyev var född 8 februari 1834 och avliden av lunginflammation 2 februari 1907.

Grupper

En grupp motsvarar en kolumn i en tabell över det periodiska systemet i vissa grupper så har grundämnena mycket lika egenskaper och de visar en tydlig  trend för egenskaperna inom gruppen.

Perioder

En period motsvarar en rad i det periodiska systemets tabell.

Block

Ett block är en slacks familj av angränsande grupper. Dessa olika områden får sina namn atomernas elektronskal. Det finns fyra olika blocks: s-, p- ,d- och f blocket.

Grupp 1

Väte och alkalimetallerna

Grundämnena i den första gruppen har atomer med en enda valenselektron. Dessa ämnen reagerar mycket lätt med andra ämnen och finns därför inte i ren form i naturen. Det är bara väte som kan hittas i små mängder i form av vätgas, h2.

Grupp 2

De alkaliska jordartsmetallerna 

Grundämnena i den här gruppen har atomer med två valenselektroner. Alla är metaller och reagerar lätt med andra ämnen och finns därför inte som grundämne i naturen. De reagerar inte lika lätt med vatten som alkalimetallerna, men alla reagerar häftigt med syror under vätgasutvecklingen.

Grupp 17

Halogenerna

Halogenerna har sju valenselektroner. De är icke-metaller. Grundämnena i denna grupp reagerar mycket lätt med andra ämnen och de förekommer inte därför ren form i naturen. Ofta ingår de i salter. Ordet halogen betyder också saltbildare.

Alla fria halogener har stickande lukt och angriper i gasform slemhinnorna mycket starka.

Grupp 18

Ädelgaserna

Ädelgaserna har fått sitt namn av sin stora tröghet att reagera, sin ”ädelhet”. Denna egenskap beror på att ädelgasernas atomer har ett fullt ytterskal, alltså två (helium) eller kan det vara åtta elektroner. Detta ger mycket stabil struktur, ädelgasstruktur, och därför reagerar ädelgaserna mycket ogärna med andra ämnen. De bildar inte några molekyler utan förekommer som ensamma atomer.